Finstilt om produktkärlek
Just nu 178 anteckningar om kod, design, idéer, kommunikation och allt det andra.
Produktkärlek
torsdag 7 december om allt det andraJag var på Tekniska Museet med min snart fyraåriga son häromdagen. Ånglok, gengasbilar, städrobotar och mobiltelefoner står uppradade och ger en ganska mäktig insyn i vår teknikhistoria. Det är verkligen en fin samling prylar, men det var samtidigt så påtagligt vilket makalöst konsumtionssamhälle vi lever i. Det är inte konstigt att man ibland ställer sig den klassiska frågan; produceras det för att vi konsumerar, eller konsumerar vi för att det produceras?
Hur som helst… bredvid en monter med några jaktflygplan stod en sliten röd soffa där någon har klottrat ett ganska passande kärleksbudskap.
Väldigt gulligt, men frågan är bara vilken vara som kan beskrivas så älskvärt? Hoppas jag också någon gång kan hitta en produkt som ger mig sån nytta att jag känner mig manad att uttrycka min kärlek på det sättet :)
Men, om man verkligen drar det till sin spets, vad du inte skulle vilja leva utan? Veckans fråga alltså: vilken pryl skulle du ta med till en öde ö?
Jag själv? Sorgligt nog har den välfyllda hårddisken slängt in handduken, annars skulle jag nog faktiskt ha ganska svårt att släppa min iPod.
Det här inlägget publicerades torsdagen den 7 december 2006, klockan 22:54. Du kan lämna en kommentar, eller läsa mera finstilt om allt det andra. Har du några frågor? Kontakta gärna mig på jim[snabel-a]finstilt[punkt]se.
7 kommentarer till Produktkärlek
Du kan följa kommentarer genom rss.En säng, är lite bakis just nu så en säng känns bäst. Eller kanske en hammock.
Du tror inte att de (anna o micaela) menade att de älskar varann. Men stavade fel…?
Skit samma, jag skulle ta med mig min mobil, som jag kunde ladda med hjälp av Arvids elkraftverk.
Jag är benägen att hålla med dig Jim, utan musik skulle livet te sig grått och trist. I synnerhet på en öde ö. Och jag är bortskämd med min sambos stora intresse för ljud. Så jag väljer hans ljudanläggning. Tack vare Arvid har vi ju el på ön.
Jag tror vi har pratat om det här förut… Jag skulle ta med en jetski och bara gasa runt järnet tills soppan tog slut, för då skulle jag i alla fall vara kung den där viktiga första timmen på ön. Och en jetski är nog ändå bara rolig ungefär en timme.
Någon har definierat om ordet “öde”. Men när öde inbegriper att man faktiskt är ensam, så skulle jag ta med mig senaste generationens självlärande tamaguchi för sällskapets skull. För vem gillar att prata med en vollyboll?
Som många av mina scifi-älskande favoritförfattare förutspår kommer riktig och ömsesidig kärlek mellan människa och en vara/produkt (läs robot) först bli möjlig i “framtiden”. År 1984, 2001, 2174 eller år 20 850, man undrar när vår framtid börjar? Då ska vi själva aldrig mer behöva städa, tvätta, tömma torktumlarens luddfilter eller leta efter kokosnötter på en öde ö. Och roboten laddar jag naturligtvis i Arvids elkraftverk ;-)
En dusch. Det är verkligen industrisamhällets höjdpunkt att få ta en varm dusch varje morgon.
Ett elkraftverk, så att jag kan göra människor glada som anländer till ön med en iPod som favoritpryl. För jag antar att vi kommer att stanna där längre en en batterilängd.